Här är jag!

Nej då. Jag finns kvar. Jag är bara helt jädra drogad av semestern och har fallit in i alla möjliga ovanor och sover på dagarna och är uppe på nätterna, grillar alldeles för mycket och slappar som aldrig förr. Tänk på första bästa (?) dåliga vana du kan komma på och jag lovar dig att jag har skaffat mig den.

Jag har inte varit i Tyskland och jag har inte kört buss. Jag har farit runt som en galning mellan grillfester och semesterställen och jag har hälsat på nästan alla jag känner och sovit över och druckit vin. Det är det som kännetecknar en semester för mig och jag har lyckats få in det mesta som jag förväntade mig när jag sa "hej då och ha det bra och nu tar jag ledigt i fyra veckor" till mina arbetskamrater. En vecka återstår och jag funderar på om jag ska försöka komma tillbaka till det vanliga livet redan nu eller om jag ska chocka mig själv och min kropp första dagen på jobbet om drygt en vecka. Lika bra att fortsätta i det förtappade spåret en vecka till va?

Min tanke är att man får så mycket vanligt liv i det vanliga livet att det kan vara skönt att leva i en lite fantastifullare drömvärld så länge det går.

Så jag fortsätter slappa, drömma och sova på konstiga tider en vecka till. Och fara runt. För det gillar jag. Inte för länge på samma ställe. Och alltid återvända hem. Emellanåt. Det är det jag gillar.

Mår du bra Långhalm? Du kör väl försiktigt på de där stora vägarna utanför vår stad?

// Ler